Verklighetsflykt
Ända sen jag va liten har jag älskar böcker. Från den stund att jag började kunna sätta ihop ord och meningar till något betydelsefullt har jag haft näsan i en bok.
Det har varit mitt sätt att stänga världen ute, att inte höra .. vad som pågick runt ikring mig.
En verklighetsflykt in i en värld som inte kunde skada mig mer. Nu är det de enda sättet att få demonerna att tystna, få hjärnan att lägga sin kraft i en historia som inte är min.
I bland tar sig verkligheten in och jag måste läsa om kapitel för att jag helt enkelt inte minns alls vad jag precis har läst. Många kanske hade gett upp … skitit i att läsa när det blir så att koncentration svävar i väg och förstör , men jag går tillbaka och fortsätter bara och hittar mitt lugn igen , ingen ska få bestämma vad jag kan och inte ...inte ens … jag själv. De må låta konstigt men fattar man så gör man … annars gör det detsamma faktiskt.
Jag gillar att läsa humor. Typ Ove humor. Skratt är bra , att få känna glädje även om det är en fiktiv sådan.
Jag älskar att rota in mig i kriminalare, där hjärnan får arbeta på högvarv. Där spänningen finns med ända in i slutet.
Jag avskyr dock när en bok tar slut. Jag känner mig en smula sorgsen …. nästan lite övergiven. Låter kanske märkligt, men jag är märklig.
En vän skulle ta kort på mig en gång och sa
-Men Maria kan du inte se lite normal ut
Varav jag svarade
-Jag kan väl för fan inte vara något jag inte är
Men iallafall böcker. Det där går ju i perioder som allt annat . Vissa perioder i livet saknar jag helt den där förmågan att kunna läsa. Det bara går inte . Det är som om min hjärna helt plötsligt har glömt bort hur man gör, jag försöker och försöker men det går inte …. det ger mig inte ett skit. Jag försöker med olika böcker … man kan ju faktiskt bara ogilla en bok och inte fastna för den , typ så enkelt … men nej funkar ej. Jag vet inte varför , men det lämna mig sorgsen i dessa perioder att jag inte har någonstans att fly … jag blir lika rädd varje gång att jag inte ska finns det där igen, men det kommer alltid tillbaka ….
Just nu är jag inne i en period då jag fullkomligt slukar böcker... som ett hungrigt lejon trycker jag i mig den ena historien efter den andra, jag känner mig alltid lite rikare i själen efter varje ny berättelse som landat i mitt innersta.
Den absolut finaste gåvan man kan ge mig är en pocket , finns inget finare en att få en historia av någon , speciellt när det finns en tanke bakom den.
